Dela artikeln

Förändringarna i omvärlden avspeglas i FPA:s framtid

En del av de statsfinansiella anpassnings- och sparåtgärderna har gällt också FPA.
Bild: Kela

FPA svarar numera för handläggningen av alla viktiga grundskyddsförmåner. Förändringarna och utmaningarna i det finska samhället påverkar även FPA-förmånerna och FPA:s verksamhet.

På medellång sikt kommer de största utmaningarna inom den sociala tryggheten att anknyta till utvecklingen inom ekonomi och sysselsättning samt den press på att sänka de offentliga utgifterna som orsakas av denna. Det är svårt att förutspå den internationella ekonomiska och politiska utvecklingen. Eftersom Finland är en liten och öppen ekonomi påverkar internationella kriser och ekonomiska konjunkturer landets ekonomiska utsikter direkt.

Finlands statsfinanser har visat underskott sedan 2009. Kommunfinanserna har visat fortsatt underskott sedan 2001. Ekonomin växte snabbt år 2017, och det förutspås att tillväxten kommer att fortsätta under de närmaste åren, men dock kanske svagare än år 2017.

Även om arbetslösheten slutade stiga redan 2016 är långtidsarbetslösheten fortsättningsvis stor. Problemet är att det i Finland finns ett stort antal lediga arbetsplatser, samtidigt som arbetslöshetsgraden är hög. Detta beror på kompetensbrist och på att inte tillräckligt många arbetslösa flyttar till orter med arbete.

Situationen beror dessutom på incitamentsproblem inom den sociala tryggheten. För att lösa dessa har Finland gått in för försök med basinkomst samt aktiverande socialpolitik. I början av 2018 implementerades aktiveringsmodellen, som medför allt mer skyldigheter för dem som får arbetslöshetsförmåner.

Anpassningsåtgärderna i den offentliga ekonomin har lett till påtagliga nedskärningar och strukturella förändringar i den sociala tryggheten. Nedskärningarna i den kommunala ekonomin har skötts så att en del kommunala uppgifter har överförts på staten.

Omställningen ökar jämlikheten mellan invånarna och möjliggör enhetligare grundskyddsförmåner. Klicka för att Tweeta

I början av 2017 överfördes skötseln av det grundläggande utkomststödet till FPA. Omställningen ökar jämlikheten mellan invånarna och möjliggör enhetligare grundskyddsförmåner.

En nackdel är att förmånsutgifterna riskerar att öka. År 2017 betalade FPA ut 722 miljoner euro i grundläggande utkomststöd och fattade 1,7 miljoner beslut. På grund av det grundläggande utkomststödet ökade arbetsinsatsen inom kundservicen, skanningen, posthanteringen och indexeringen på FPA:s serviceställen med en tredjedel. Utgifterna för utkomststödet, antalet beslut och arbetsinsatserna inom kundservicen torde stabilisera sig under de närmaste åren. Samtidigt kommer den förbättrade ekonomiska utvecklingen eventuellt att minska behovet av utkomststöd.

Nedskärningar och strukturella reformer

En del av de statsfinansiella anpassnings- och sparåtgärderna har gällt också FPA. FPA:s verksamhetsutgifter skars ner under åren 2015–2016. År 2017 ökade verksamhetskostnaderna dock åter i synnerhet på grund av utkomststödet.

Både nedskärningarna och de strukturella reformerna medför ändringar i lagstiftningen. Vårdreformen kommer sannolikt att medföra de största förändringarna. Vårdreformen och strävan efter ett enkanalssystem för finansieringen kan påverka de sjukdomsbaserade ersättningssystem som FPA sköter. Eventuellt kommer också rehabiliteringsförmånerna och reseersättningssystemet att ändras.

Enligt de preliminära målsättningarna ska en del av resersättningarna finansieras av landskapen från och med början av 2019. Enligt planerna ska studenthälsovården överföras på FPA:s ansvar 2020 och sjukvårdsersättningarna för privat hälso- och sjukvård dras in och ersättas av direktvalstjänster samt kundsedlar i början av 2022.

I dag finansieras sjukvårdsförsäkringen med en statlig andel och de försäkrades sjukvårdspremier. År 2016 uppgick den statliga andelen till 44,9 procent och de försäkrades sjukvårdspremie till 55,1 procent. I och med konkurrenskraftsavtalet förändrades finansieringsandelarna så att den statliga andelen ökar och de försäkrades sjukvårdspremie minskar.

Enligt beräkningarna ska statens andel av sjukvårdsförsäkringen uppgå till 70 procent och de försäkrades andel till 30 procent från och med 2020.

I egenskap av nationell aktör erbjuder sig FPA att delta i verkställigheten av vårdreformen och tryggandet av jämlikheten bland kunderna. Klicka för att Tweeta

FPA medverkar redan nu i vissa pilotprojekt i samband med vårdreformen. I egenskap av nationell aktör erbjuder sig FPA att delta i verkställigheten av vårdreformen och tryggandet av jämlikheten bland kunderna. FPA har förutsättningar för att svara för förvaltningen och det tekniska genomförandet av de nationella betalningarna. För att ett kostnadseffektivt slutresultat ska kunna nås gäller det att utnyttja FPA:s nationella datasystem. FPA:s styrka är utöver de välfungerande Kanta-tjänsterna även den nationella och internationella datahanteringen inom hälsorelaterade förmåner och tjänster. Information om kostnaderna och verksamheten för samtliga förmåner finns tillgänglig så gott som i realtid.

Det strukturella reformarbetet pågår oavbrutet. Utgifterna för det allmänna bostadsbidraget har ökat med över 500 miljoner euro från 2014 till 2017. Utgiftsökningen beror i synnerhet på den nya lagen om bostadsbidrag från 2015, förvärvsinkomstavdraget på 300 euro, ökningen i antalet arbetslösa och stegringen i boendekostnaderna samt nu allra senast på överföringen av också studerande till det allmänna bostadsbidraget hösten 2017.

Utgifterna för det allmänna bostadsbidraget har ökat med över 500 miljoner euro från 2014 till 2017. Klicka för att Tweeta

I april 2017 började arbetsgivarna få en engångsersättning för familjeledighetskostnader till följd av föräldraskap. Kostnaderna uppgår till uppskattningsvis 46 miljoner euro per år. År 2017, då reformen infördes, var kostnaderna 15,7 miljoner euro.

Inbesparingarna 2016 och 2017 hänförde sig till i synnerhet ersättningarna för läkemedel, läkararvoden, tandvård, undersökningar, vård, behandling och resor samt studiestödet. Därutöver gällde inbesparingarna bland annat sjukdagpenningarna och föräldradagpenningarna. Strukturella ändringar och nedskärningar har genomförts också i fråga om rehabiliteringsförmånerna och utkomstskyddet för arbetslösa.

År 2018 kommer FPA:s förmånskostnader att uppgå till uppskattningsvis 15,2 miljarder euro. För år 2018 frystes de förmåner som är bundna till folkpensionsindexet med undantag för utkomststödet. Däremot genomfördes en nivåförhöjning av garantipensionen i början av 2018. Poängtalet för folkpensionsindexet har frysts fram till 2019. Ökningen i utgifterna för bostadsbidraget tyglas genom att bidraget skärs ner 2016–2018. Studiestödet kommer att ändras, och inom utkomstskyddet för arbetslösa stöds mottagande av arbete och företagsamhet.

Från 2017 till 2018 kommer FPA:s totalutgifter att öka med uppskattningsvis 200 miljoner euro. Klicka för att Tweeta

Från 2017 till 2018 kommer FPA:s totalutgifter att öka med uppskattningsvis 200 miljoner euro. Ökningen beror bland annat på utgifterna för det grundläggande utkomststödet och det allmänna bostadsbidraget, eftersom FPA för första gången betalar ut utkomststöd och studerandena för första gången omfattas av det allmänna bostadsbidraget under hela år 2018. Däremot kommer utgifterna för utkomstskyddet för arbetslösa att minska i och med det minskande antalet arbetslösa. Utgifterna för utkomststödet kommer att uppgå till cirka 840 miljoner euro år 2018 och torde stabilisera sig på samma nivå även under de följande åren.

I en artikel på Mittiallt.fi beskriver Pauliina och Heikki Pohjala en fyrabarnsfamiljs liv. Vardagen underlättades i och med att vardera föräldern jobbade fyra dagar per vecka. (Bild: Sami Heiskanen)

FPA-förmånerna får allt större betydelse

Riktlinjerna i regeringsprogrammet påverkar FPA-förmånerna även på längre sikt. Effekten av indexfrysningarna, de delvis avskaffade indexbindningarna och nedskärningarna i förmånerna uppskattas till totalt cirka 750 miljoner euro år 2018.

Det nya arbetspensionssystemet trädde i kraft i början av 2017. Enligt FPA:s beräkningar för tiden fram till 2080 kommer pensionsreformen att öka FPA:s förmånsutgifter, men i förhållande till bruttonationalprodukten kommer utgifterna dock att förbli oförändrade. Beräkningarna ger en utgångspunkt för analys av exempelvis konsekvenserna av den åldrande befolkningen samt för finansieringsfrågor.

Folkpensionens och garantipensionens relation till arbetspensionerna och förhållandet mellan folkpensionen och garantipensionen aktualiseras i debatten. Att anställningarna eventuellt uppluckras och blir skörare ökar den fattigdoms- och marginaliseringshindrande betydelsen hos det utkomstskydd för arbetslösa och det pensionsskydd som FPA sköter.

Som en partiell reaktion på fattigdomen och marginaliseringen startade statsminister Juha Sipiläs regering ett försök med basinkomst under perioden 2017–2018. Försöket samordnas av FPA.

Sjukförsäkringens betydelse som finansiär av primärvården har vuxit under 2000-talet. Företagshälsovården ersätter i allt större utsträckning primärvårdstjänsterna för personer i arbetsför ålder. I tillväxtcentrumen står företagshälsovården redan för mer än en tredjedel av primärvårdsutgifterna. Ersättningsutgifterna för besök hos privata läkare har legat på samma nivå i flera år. Minst var tionde finländare anlitar privata allmänläkartjänster.

Forskningsdata behövs för att förhindra marginalisering

FPA deltar i det marginaliseringsförebyggande arbetet.

Det har konstaterats att utsatthet hopar sig, dvs. att hälsorelaterade, ekonomiska och arbetsrelaterade problem allt oftare ansamlas hos samma personer. Exempelvis upplever 70 procent av dem som får arbetsmarknadsstöd att deras ekonomiska situation är svår, och nästan varannan av dem har en bestående funktionsnedsättning eller sjukdom. Följden blir fattigdom och utslagning.

För dem som får arbetsmarknadsstöd utgör FPA-förmånerna en viktig försörjningskälla. Utmaningen under de närmaste åren blir att se till att grundskyddsförmånerna hålls på en tillräcklig nivå och att uppmuntra till företagande och arbete.

För dem som får arbetsmarknadsstöd utgör FPA-förmånerna en viktig försörjningskälla. Klicka för att Tweeta

För närvarande pågår flera forsknings- och åtgärdsprogram som ska klarlägga utslagningsmekanismerna och resultera i modeller för att minska utslagnings- och hälsoproblemen. Åtgärder som bygger på forskning och dokumenterad erfarenhet ska allt starkare integreras i den samhälleliga beslutsprocessen.

FPA medverkar på ett centralt sätt i de flesta av dessa åtgärder. FPA är med i den arbetsgrupp som tillsatts för att förebygga utslagning och i arbetsgruppen för grundskydd och aktivering. Dessutom bidrar FPA:s forskning med en kraftig insats i samband med Finlands Akademis strategiska forskning, som tar fram data som stöd för beslutsprocesserna.

På Mittiallt.fi återger Pauli Löija hur hans bipolära sjukdom påverkade arbetsförmågan. Han kunde fortsätta arbeta tack vare rehabiliteringsstöd. (Bild: Vesa Tyni)

Det allt hårdare arbetslivet förutsätter att rehabiliteringen utvecklas

De allt hårdare kraven i arbetslivet och spärrandet av de tidiga pensioneringsvägarna ställer krav på rehabiliteringssystemet. FPA är en betydande aktör när det gäller att organisera, utveckla och forska i rehabilitering.

Det mångformiga rehabiliteringssystemet och de splittrade servicesystemen gör det svårare att hitta rätt rehabiliteringsaktör och rätta åtgärder. För att rehabiliteringen ska utfalla väl krävs ett bättre samarbete mellan den offentliga hälso- och sjukvården, företagshälsovården, FPA, arbetspensionssystemet samt social- och arbetskraftsförvaltningen.

De strukturella reformerna inom vård- och omsorgstjänsterna samt förändringarna i kommunstrukturerna påverkar utvecklingen av rehabiliteringstjänsterna och ändrar genomförandet av dem. Även på den punkten behövs övergripande utvärdering och forskning.

Målet är ett tydligt och tätt nätverk för grundskyddet

Överföringen av det grundläggande utkomststödet från kommunerna till FPA utföll inte väl till alla delar. I början fördröjdes utbetalningen oskäligt. Numera fungerar systemen bättre, och FPA håller sig i huvudsak till de utsatta tiderna. En utmaning består dock alltjämt i hur väl och friktionsfritt kontakten mellan FPA och det sociala arbetet i kommunerna fungerar. Även på den här punkten kommer vårdreformen att föra med sig nya, tills vidare okända element.

I och med överföringen av det grundläggande utkomstskyddet sköter FPA nu alla viktiga grundskyddsförmåner. Klicka för att Tweeta

I och med överföringen av det grundläggande utkomstskyddet sköter FPA nu alla viktiga grundskyddsförmåner. Den stora socialpolitiska frågan under de närmaste åren kommer att vara i vilken grad de olika systemen kan sammanslås till ett mindre byråkratiskt, men samtidigt tätare nätverk för grundskyddet, som samtidigt även skulle uppmuntra till att ta emot arbete bättre än det nuvarande systemet.

Download pdf SV