Dela artikeln

Det som sker i omvärlden påverkar FPA:s framtid

FPA svarar numera för handläggningen av alla viktiga grundskyddsförmåner. Förändringarna och utmaningarna i det finska samhället påverkar även FPA-förmånerna och FPA:s verksamhet.

På medellång sikt kommer de största utmaningarna inom den sociala tryggheten att anknyta till utvecklingen inom ekonomi och sysselsättning samt den press på att sänka de offentliga utgifterna som orsakas av denna. Befolkningsstrukturens utveckling påverkar utgifterna och strukturen inom den sociala tryggheten.

På kort sikt minskar den låga nativiteten kostnaderna för föräldradagpenningen och därigenom sjukförsäkrings­avgifternas nivå. Klicka för att Tweeta

På kort sikt minskar den låga nativiteten kostnaderna för föräldradagpenningen och därigenom sjukförsäkringsavgifternas nivå. Storleken på de åldersklasser som föds påverkar även behovet av och kostnaderna för barnfamiljernas övriga förmåner under de kommande åren. När man analyserar situationen på lång sikt avspeglar sig nativiteten i förmånernas finansieringsunderlag.

Finlands statsfinanser har visat underskott sedan 2009. Kommunfinanserna har visat fortsatt underskott sedan 2001. Ekonomin växte snabbt år 2018, och det förutspås att tillväxten kommer att fortsätta under de närmaste åren, men dock svagare än år 2018.

Arbetslösheten slutade stiga redan 2016. Även långtidsarbetslösheten började minska 2018, även om den fortsättningsvis är stor. I början av 2018 implementerades aktiveringsmodellen, som medför allt mer skyldigheter för dem som får arbetslöshetsförmåner.

Statsminister Juha Sipiläs regering inledde ett försök med basinkomst som pågick 2017–2018. FPA samordnar försöket och utvärderingen av detta. De första utvärderingarna av basinkomstförsöket publicerades i början av 2019.

FPA sköter det grundläggande utkomststödet för tredje året

I början av 2017 överfördes skötseln av det grundläggande utkomststödet till FPA. Omställningen ökar jämlikheten mellan invånarna och möjliggör enhetligare grundskyddsförmåner. I och med överföringen av det grundläggande utkomststödet sköter FPA nu alla viktiga grundskyddsförmåner.

Den stora socialpolitiska frågan under de närmaste åren kommer att vara i vilken grad de olika systemen kan sammanslås till ett mindre byråkratiskt, men samtidigt tätare nätverk för grundskyddet, som samtidigt även skulle uppmuntra till att ta emot arbete bättre än det nuvarande systemet.

Utkomststödssystemet förknippas med betydande utmaningar både för FPA och för kommunerna. Den kommunala socialbyrån kan enligt prövning bevilja kompletterande och förebyggande utkomststöd. Samarbetet mellan FPA och det kommunala socialarbetet har utvecklats. Även lagstiftningen måste utvecklas kontinuerligt.

År 2018 betalade FPA ut 716 miljoner euro i grundläggande utkomststöd. Klicka för att Tweeta

År 2018 betalade FPA ut 716 miljoner euro i grundläggande utkomststöd, fattade 1,9 miljoner beslut och betalade 0,5 miljoner enskilda fakturor som utkomststöd.

På grund av det grundläggande utkomststödet har även kundservicearbetet vid FPA ökat. Det antal anställda som behövs för att sköta det grundläggande utkomststödet uppgår till totalt cirka 1 500 personer. Utgifterna för utkomststödet, antalet beslut och arbetsinsatserna inom kundservicen torde stabilisera sig under de närmaste åren. Förändringarna i den ekonomiska utvecklingen kan dock påverka behovet av utkomststöd.

Fortsatta sparåtgärder

I arbetsmarknadsorganisationernas konkurrenskraftsavtal, som ingick i åtgärderna för att anpassa den offentliga ekonomin, fastställdes ändringar i arbetsgivarnas och arbetstagarnas avgifter. Arbetsgivarnas genomsnittliga arbetspensionsavgift, arbetslöshetsförsäkringsavgift och sjukförsäkringsavgift sänktes samtidigt som arbetstagarnas motsvarande avgifter höjdes.

Arbetsgivaravgiften inom sjukförsäkringen sänktes med en procent per år under 2017–2019. Löntagarnas dagpenningsavgift höjdes i motsvarande grad och höjningen kompenserades genom att sjukvårdsavgiften sänktes. Statens andel av sjukvårdsförsäkringen ökades i motsvarande grad.

Regeringen har föreslagit (RP 296/2018) att statens finansieringsandel av arbetsinkomstförsäkringen från och med 2020 ska förbli oförändrad, dvs. att den ska utgöra cirka nio procent av kostnaderna för arbetsinkomstförsäkringen. Därefter är de finansieringsandelar som finansieras genom försäkringsavgifter 52 procent för arbetsgivarna och 48 procent för de försäkrade. Finansieringsandelarna inom sjukvårdsförsäkringen är 67 procent för staten och 33 procent för de försäkrade.

Statens andel av finansieringen av FPA har ökat kraftigt sedan 1990-talet. Konkurrenskraftsavtalet har ytterligare förstärkt denna utveckling och försvagat försäkringsprincipen. Staten finansierar 78 procent av FPA:s förmåns- och verksamhetskostnader 2019.

Staten finansierar 78 procent av FPA:s förmåns- och verksamhetskostnader 2019. Klicka för att Tweeta

Av de statliga sparåtgärderna under de senaste åren har en del riktats till FPA:s förmåner, särskilt ersättningarna för läkemedel, läkararvoden, tandvård, undersökningar, vård och resor samt studiestödet 2016 och 2017. Därutöver hänförde sig inbesparingarna till bland annat sjukdagpenningarna och föräldradagpenningarna.

Strukturella ändringar och nedskärningar har genomförts också i rehabiliteringsförmånerna och utkomstskyddet för arbetslösa.

FPA:s verksamhetskostnader har ökat från 2017, då skötseln av utkomststödet överfördes på FPA. År 2019 ska verksamhetskostnaderna minskas. En utmaning är att klara sig med de nuvarande resurserna.

Förmånssystemen har dock till vissa delar reformerats, även om tyngdpunkten legat på spar- och anpassningsåtgärder.

Utgifterna för det allmänna bostadsbidraget har ökat med över 700 miljoner euro från 2014 till 2018.

Utgiftsökningen beror i synnerhet på den nya lagen om bostadsbidrag från 2015, förvärvsinkomstavdraget på 300 euro, ökningen i antalet personer med grundskydd för arbetslösa fram till 2016, de ökande boendekostnaderna samt senast på överföringen av studerandena till det allmänna bostadsbidraget hösten 2017. Man har dock även försökt dämpa stegringen i bostadsbidragsutgifterna genom att ändra indexbindningen.

I april 2017 började arbetsgivarna få en engångsersättning för familjeledighetskostnaderna till följd av föräldraskap. Då reformen infördes 2017 var kostnaderna 15,7 miljoner euro, medan de uppgick till 43,8 miljoner euro 2018. Det uppskattas att utgifterna kommer att stabiliseras på 2018 års nivå.

År 2018 genomfördes en nivåförhöjning av garantipensionen, en vårdnadshavarförhöjning av studiestödet och en förhöjning av sjukförsäkringens minimidagpenningar. År 2019 för med sig ändringar i bland annat den yrkesinriktade rehabiliteringen för unga och i familjeförmånerna.

Det görs ingen indexhöjning av de förmånsbelopp som har bundits till folkpensionsindexet, men man kommer att genomföra en nivåförhöjning av till exempel garantipensionen och sjukförsäkringens minimidagpenningar.

Från 2018 till 2019 kommer FPA:s totalutgifter att öka med uppskattningsvis 260 miljoner euro. Klicka för att Tweeta

År 2019 kommer FPA:s förmånskostnader att uppgå till uppskattningsvis 15,2 miljarder euro. Från 2018 till 2019 kommer FPA:s totalutgifter att öka med uppskattningsvis 260 miljoner euro. Ökningen hänför sig till bland annat sjukförsäkringen (dagpenningar, läkemedel), det allmänna bostadsbidraget och studieförmånerna. Däremot minskar utgifterna inom utkomstskyddet för arbetslösa i takt med att antalet arbetslösa minskar, och utgifterna för barnfamiljernas förmåner i takt med att nativiteten sjunker.

Det pågår flera projekt för att förnya den sociala tryggheten. Den av statsminister Sipilä tillsatta ojämlikhetsarbetsgruppen föreslog flera olika åtgärder för att bekämpa och minska ojämlikhet. Arbetsgruppen försökte hitta nya arbetssätt och metoder för att ge alla som bor i Finland möjlighet att klara sig och delta i samhället.

Inom reformprojektet för grundskydd och aktivitet Toimi kartläggs reformbehoven och alternativen inom social- och grundskyddet och bereds en totalreform av den sociala tryggheten. Målet är att erbjuda alternativ som stöd för de beslut som ska fattas under kommande regeringsperioder.

Debatten om reformen av familjeledigheterna fortsätter sannolikt även under den följande regeringsperioden. Av samtliga reformprojekt kommer antagligen landskaps- och vårdreformen att medföra flest förändringar för FPA:s del.

Om vårdreformen blir av

Om vårdreformen genomförs kan FPA i egenskap av nationell aktör delta i verkställigheten av vårdreformen och tryggandet av jämlikheten bland kunderna. FPA har förutsättningar för att svara för förvaltningen och det tekniska genomförandet av de nationella betalningarna. För att ett kostnadseffektivt slutresultat ska kunna nås gäller det att utnyttja FPA:s nationella datasystem.

FPA:s styrka är utöver de välfungerande Kanta-tjänsterna även den nationella och internationella datahanteringen inom hälsorelaterade förmåner och tjänster. Information om kostnaderna och verksamheten för samtliga förmåner finns tillgänglig så gott som i realtid. Även inkomstregistret kommer att underlätta detta.

Vårdreformen och strävan efter ett enkanalssystem för finansieringen kan påverka de sjukdomsbaserade ersättningssystem som FPA sköter. Eventuellt kommer också rehabiliteringsförmånerna och reseersättningssystemet att ändras.

Studerandehälsovården ska utvidgas till att omfatta yrkeshögskole­studerande. Klicka för att Tweeta

Studerandehälsovården ska utvidgas till att omfatta yrkeshögskolestuderande, och ansvaret för organiseringen av studerandehälsovården ska överföras på FPA år 2021.

Arbetslivet förutsätter att rehabiliteringen utvecklas

De allt hårdare kraven i arbetslivet och spärrandet av de tidiga pensioneringsvägarna ställer krav på rehabiliteringssystemet. FPA är en betydande aktör när det gäller att organisera, utveckla och forska i rehabilitering.

Det mångformiga rehabiliteringssystemet och de splittrade servicesystemen gör det svårare att hitta rätt rehabiliteringsaktör och rätta åtgärder. För att rehabiliteringen ska utfalla väl krävs ett bättre samarbete mellan den offentliga hälso- och sjukvården, företagshälsovården, FPA, arbetspensionssystemet samt social- och arbetskraftsförvaltningen.

De strukturella reformerna inom vård- och omsorgstjänsterna samt förändringarna i kommunstrukturerna påverkar utvecklingen av rehabiliteringstjänsterna och ändrar genomförandet av dem. Även på den punkten behövs övergripande utvärdering och forskning.

Nya metoder behövs för att förhindra marginalisering

Det har konstaterats att utsatthet hopar sig, dvs. att hälsorelaterade, ekonomiska och arbetsrelaterade problem allt oftare ansamlas hos samma personer. Exempelvis upplever majoriteten av dem som får arbetsmarknadsstöd att deras ekonomiska situation är svår, och nästan varannan av dem har en bestående funktionsnedsättning eller sjukdom.

För dem som får arbetsmarknadsstöd utgör FPA-förmånerna en viktig försörjningskälla. Utmaningen under de närmaste åren blir att se till att grundskyddsförmånerna hålls på en tillräcklig nivå och att uppmuntra till företagande och arbete.

För dem som får arbetsmarknadsstöd utgör FPA-förmånerna en viktig försörjningskälla. Klicka för att Tweeta

Att stödja boendet hör till de största utmaningarna. Utöver bostadsbidragen hänför sig knappt hälften av utgifterna för utkomststödet till boende. I huvudstadsregionen råder kronisk brist på små, förmånliga bostäder. I samband med reformen av den sociala tryggheten är det väsentligt att man förstår betydelsen av stöden för privata hushåll och för att bygga hyresbostäder.

För närvarande pågår flera forsknings- och åtgärdsprogram som ska klarlägga utslagningsmekanismerna och resultera i modeller för att minska utslagnings- och hälsoproblemen. Åtgärder som bygger på forskning och dokumenterad erfarenhet ska allt starkare integreras i den samhälleliga beslutsprocessen.

FPA deltar i de flesta av dessa program och projekt. FPA är med i den arbetsgrupp som tillsatts för att förebygga utslagning och i arbetsgruppen för grundskydd och aktivering. Dessutom bidrar FPA:s forskning med en kraftig insats i samband med Finlands Akademis strategiska forskning, som tar fram data som stöd för beslutsprocesserna.

Nya tjänster med hjälp av digitalisering och försök

Digitaliseringens effekter kommer i allt snabbare takt att synas i utvecklingen av FPA:s förmåner. Det nationella inkomstregistret gör det i framtiden lättare för kunderna att uträtta sina ärenden: FPA slopar förfarandet med att begära lönespecifikationer så fort uppgifterna i inkomstregistret är tillräckligt omfattande.

År 2018 inleddes ett försök där artificiell intelligens lärs att fatta beslut om det allmänna bostadsbidraget. Klicka för att Tweeta

Man har även börjar undersöka möjligheterna till robotik och artificiell intelligens. År 2018 inleddes ett försök där artificiell intelligens lärs att fatta beslut om det allmänna bostadsbidraget.

FPA testar även nya tjänster i synnerhet för att förebygga marginalisering bland unga. Nya betjäningssätt som testas är en multiprofessionell servicemodell och en servicemodell för kundansvariga.

Som stöd för att utveckla dessa har man inlett ett forskningsprojekt för informationsledning inom vilket man tar fram information om effekterna av effektiviserad kundhandledning och även om hur man med hjälp av datautvinning och maskininlärning kan identifiera de kundgrupper som har behov av särskilt stöd och styrning, såsom unga som riskerar att marginaliseras.

Rättelse 22.5.2019 kl. 14.30: De punkter som upphört att gälla i och med vårdreformens fall har raderats.

Download pdf SV